Har du någon gång tänkt göra allting tvärtom angående någon vardaglig företeelse? Såsom att borsta tänderna med fel hand, och varför inte träna upp den andra handen för att skrivas med.
Det finns massor med händelsemönster som inte i denna dag utgör någon speciell nytta eller fara för oss som individ, direkt. Som att t.ex. röka, rättså indirekt.
Vad skulle man då ha för nytta av att träna upp musklerna för, i mitt fall, vänster hand? Ja, kanske nya nervnät skulle bildas och förebygga hjärnans förslappning till någon grad, någongång i framtiden.
Var är konkretismen, hallåå?
Samma med att läsa läxor, det känns inte så nödvändigt, förrän provveckan eller studentskrivningen närmar sig. Men egentligen är sanningen inte såhär svartvit.
För att kunna kommunicera med folk, som för flockdjuret (tro det eller inte) människan är nödvändigt, behövs vissa förhandskunskaper. Eller varför inte nyinlärd detaljfakta? Allting blir så mycket intressantare om man kan uttnyttja den inlärda kunskapen, men helst direkt och konkret.
Jag var nyss på gymmet. Sedan kom jag hem och åt ett helt berg med framförallt kolhydrater. Mitt samvete klingade falskt, och det klingade hårt. Men vadå, ska jag börja göra träningsprogram åt samvetet också eller? Ibland förstår inte mina fördomar i hjärnan, att man behöver energi för att se konkreta förbättringar av träningen.
Och sist och slutligen är inte en godbit eller en stor mängd kolhydrater något jag kan se konkret i spegeln en minut därefter, tack och lov!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar