Är ett uttryck man ofta hör sig säga mitt i all stress. Jag befinner mig i ett efter-, mitt- och förstadie till stress, och jag tänker så. Mitt i allt är jag på väg åt helt fel håll. Fel väg, fel riktning fel håll.
Jag sitter med hela min årskurs i bussen, på väg till Åbo. Jag ska ta reda på vilken som är den rätta och vilken som är fel sida av ån. Jag vill se kompisar som studerar på akademin och jag vill vara fri. Tyvärr är man bunden i en främmande stad. Man lägger band på sig för att inte gå vilse, man vill inte vara ensam.
Jag läser och har fruktansvärt tråkigt. Jag räknar vissa bilmärken, för att hålla upp ivern i väntan på Åbo. Var är du? För tillfället har jag mött 141 Audin eller BMW:n. Värsta drömbilarna, trots att man vore ekohörhö. Vet inte riktigt...
Nåväl tycker jag att vi minsann kunnat söka oss till Ekenästrakterna istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar