Men största delen av känslorna måste kvävas, jag har ju trots allt ett psykologiprov imorgon. Har varit så upprymd över båten att jag bara suttit en stund nu och då och läst där, med ingen större framgång. Nu är det då sträckläsning som gäller, HATAR, HATAR, HATAR!
Jag kan knappt börja resonera något större från weekendtouren to the stugan, men det var helt fantastiskt. Tårarna började nu och då plötsligt rinna i bilen. Alldeles plötsligt och alldeles ordentligt. Jag hade då bara en sekund hunnit tänka mig tillbaka. Så viktigt är det. Så skönt och så mitt.
Min dag har gjorts av en tre storlekar för stor vindjacka, vit med röda utkanter. Alldeles super, precis passlig jämfört med slalomjackan. Superfin och supervit. Superjag. Precis den jag vill vara. Speciellt med ljusblåa boyfriendjeans och söndriga vita Adidas tennare. Skäääärgård!
Människor är också rätt kul. Och det hur jag får höra utav mamma hur de äldre och medelåldriga stugborna där säger "Oj vad bra flicka du har, hördu!". Det är visst roligt att prata med folk.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Halvvägs i psykologin, klockan är halv nio. Jag kunde somna NU, och jag känner bara hur mina axlar spänns. Jag vill sååååå tillbaka till skärgården. Jag vill bara ligga i sängen och dagdrömma mig tillbaka. Kolla på bilder.
Men NEJ. Det är psykologiprov och det är bilskola, och det är besök på stan och det är dittan och dattan. Att man kan bli frustrerad, jag vill ju få allt loss av stugbesöket och då måste man få längta.
Men livet är ändå skönt. Jag älskar det, precis som det är!
![]() |
| <3 |
![]() |
| Sol |
![]() |
| Psykologiprov... vadå? Snarare skärgård. |
![]() |
| SAKNAR. |
![]() |
| Seastar in my heart. Also the skärgårdsoutfit :D |
![]() |
| SVARTÅ Nog skulle man nu iallafall kunna fira bröllop här åtminstone, kyrkan låg ju alldeles brevid. |








Inga kommentarer:
Skicka en kommentar