Stockholm

Vi har anlänt till Stockholm, jag och mamma.Tanken var att åka på en fyra dagars semester, för provveckan är sannerligen över för min del, skönt!

I verkligheten är det tungt. Först en lång, halvtråkig men ändå rolig kväll på båten. Sedan en hel mulen men halvsolig dag i Farstastan = verkligen jobbigt.

Men det som vållar mest tvångskänslor är alla minnen. Min barndom. Den finns inristad i dessa gator, dessa tunnelbanestationer och dessa ortnamn.

Och framförallt han som inte kom med oss till Finland vållar oro inom mig. Får kämpa mot tårarna många gånger om dagen. Men det är verkligen värt all möda!

Nu gäller hotellrummets lugn. Kanske en tupplur skulle göra susen. Så en tur på stan och middag med mamma och hennes/vår nära vän.

Nätverket fungerar så dåligt att jag har tappat bort mina vänner i Finland för en dag. Blandade känslor kring det. Sist och slutlihen helt skönt att inte vara uppkopplad helatiden.

Livet är värt att hyllas. Det enda som fattas är den Finlandssvenska gemenskapen från Helsingfors och  1900- talets svenska kulturmöten i cafeterior som fylls av cigarrök, då sofistikerade äldre män diskuterar politik.

Stockholm har ändrats säger dom.