Självständighet?

Efter en lång paus utan Melissa Horn förstår jag hur mycket jag behöver lyssna på henne, för att kännas som mig själv. Allt annat är bara en ytlig och glamourös fasad därpå, men jag gillar båda två.

Får en ofantlig lust att sitta vid skrivbordet i doften av citrongräs ocg ljuset av L:A Bruket, spela gitarr och skriva låtar. Men här ligger jag igen i min säng, som i huvudet slagen.

Så har jag hiskelig lust att åka in till H:fors, gå på Strindbergs Cafe' eller så Fazer's. Och så skulle det få börja snöa riktigt ordentligt.

I går firade det Finländska folket självständighetsdag. Vissa på glamourösa baler och kaffeinbjudningar. Slottsbalen och fortsättningen på Hotell Kämp. Medan andra låg hemma och tittade på handskakningarna i TV, eller sprang ute och vandaliserade byggnader och protesterade mot det fina i det hela.

Själv fick jag också äran att vara på självständighets"fest" i en konsertsal vid kommunen. Ett stipendie och intressanta människomöten och svagt knytande av kontakter. Trevligt och tacksamt!

För övrigt lever vi ju i oroliga tider, så som alltid verkar det sig. Men jag tror oron blir större och verkligare ju mer vi matar den med vår osäkerhet. Varför inte bara njuta i vänners, fredens och lycklighetens lag? Jo för att alla inte har fred, lycka och vänner.

Än sen då? Nej. Hur kan jag hjälpa till då? Inget svar. Välkommen! Nej tack. Slut på krig. Aldrig i livet, jag ska vinna- jag vill vara bäst!

Alltid är det något som fattas, något som stretar emot eller någon sorts hat det har skapats för mycket av.
Personligen grämer jag mig över Finlands beslut om ett till kärnkraftverk. Just som vi firar självständighetsdag binder vi oss snarare mera och mera till Ryssland. Självständighet skall väl vara självständigt?