Jag har börjat skriva dagbok frekvent. Kanske det hörde till min tills vidare oskrivna nyårslista. Till mål att sträva efter.
Ju mera man skriver, desto mera har man att säga. Och jag blir nästan rädd för att skriva för mycket. Rädd för att släppa oupplösta tankar lösa. Rädd för att säga för mycket, till någon som eventuellt kommer att läsa dagboken någon gång. Rädd för att medge så mycket om mig själv, för mig själv.
Men jag tror det gör bra. Enligt psykologiska forskningar mår en människa bra av att skriva. Bra av att bearbeta känslor i form av ord. Men framförallt av att bearbeta både känslor och känslors ursprung (dvs. händelsen) samtidigt.
Dessutom blir det lättare att skriva sångtexter, blogginlägg och dagbok om man helatiden uppehåller skrivandet. Och så får man en himla lust att läsa också emellanåt.
Inte minst lite lyxiga damtidningar mellan alla skönlitterära rader!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar