En egen stund om dagen

Mitt i allt vimmel tappar man allt som oftast bort sig själv. Jag är iallafall väldigt dålig på att orientera i sociala situationer och oljud.

En stund om dagen, kanske två, som man tillägnar medvetet sig själv- borde väl gå.

I dag var min egen stund kanske den annars så usla morgonen, då jag av någon okänd men väldigt märklig aning åkte iväg en timme för tidigt till skolan. Skoldörren var låst, men HBL hade redan anlänt i postlådan. Jag som funktionerar som skolans inofficiella brevbärare (postlådan in till lokalen) tog knippen med tidningar (lärarna behöver ju sin också) och satte mig vid ett "fönsterbräde" för att läsa.

Jag kände mig verkligen som en Finlandssvensk Uteliggare med en tidning under baken och den andra framför ögonen. Kylan och fukten började tränga sig in under min hud, men såhär efteråt minns jag rentav knappt hela händelsen.

Som sagt. Kanske detta var en av mina egna stunder. Stunder där det inte behövs någon annan, när allt kommer i kapp.