Jag försöker klura ut vad jag vill. Vet ni känslan? När man har en vilja, och så har man en känsla. Och så har man dessutom en intuition- en magkänsla, som inte skådar gott.
Jo, det har gått himla bra hittills, men plötsligt är vi i en återvändningsgränd. Jag vet inte riktigt hur det hände, eller snarare varför inte någon återvändo tycks finnas.
Darin- Juliet, får mig nästan att gråta. What I did for love, likaså. Melissa Horn finns ju nog där, alltid. Men det är nästan för mycket. Det är inte den första killen vars förflutna minne i mitt huvud endast präglas utav Melissa Horns lyriker.
Allt var helt perfekt, och sådana små saker som ingen lägger märke till brydde jag mig inte om. Men nu har dom plötsligt vuxit till sig, större än jag hade trott.
På ett sätt ser jag friheten i att vara självständig och fri, såklart. Men vad gör man på ett öppet hav, när ensamheten slår till? När känslorna tar över, och ingen återvändo finns.
Jag läser igenom horoskop, något jag sällan annars gör.
Jag trodde att dethär inte skulle ta så sjukt, jag brukar ju vara sådandär som inte bryr sig om kärlek. Sådan där som fördömer all sorts romantik och som helt enkelt inte tror på sådant.
Nu trodde jag, och på ett sätt hoppas man ju att man inte hade trorr. Allt det som var så fint känns nu bara ledsamt. Jag har väl bara inte känt såhär förut. Jag vet inte.
På ett sätt jo, men sen på många andra sätt nej. Vad vill man, vart ska man, och hur kommer det egentligen gå?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar