Första skoldagen är förbi.
Inte mycket att tillägga till det.
Stämningen är neutral.
...
Men ändå fullständigt depprimerande.
Denna tomhet och alla dessa gråa moln ovanför min åsyn.
Denna trötthet, som attackerade mig med sin stora styrka.
Jag försöker hålla mig på min plats, utan att stupa.
--------
Tills jag tänker äsch fuck this shit och träder fram, med ett stort leende på läpparna för resten av dagen.
Det är vad som längtan till sommaren orsakar.
Längtan till sommaren som blandas med all den lyckan jag känner över att vara tillbaka, i det riktiga livet.
Somom hela sommaren bara varit en dröm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar