Sommarlov

När vi åkte till stugan var det som om sommarlovet skulle börja. Saken är bara att sommarlovet borde börja här hemma också. En semester på iallafall två dagar här hemma betyder inte så mycket avslappning, men inte så mycket att göra heller- för man orkar helt enkelt inte. Kanske man bara ska skita i allt och göra det man vill. Inte stanna i något sorts neutralt tillstånd, som inte gynnar någon.

Surfa på datorn, lyssna på radio och sortera bilder är vad jag behöver just nu. Jag tänker inte fundera på stressen över att rasta hunden, för det regnar. Vi väntar båda på stunden då en regnig promenad känns som bäst.

För övrigt finns det massor att göra, men jag tänker likgiltigt ignorera det, inte stressa i onödan. Jag tänker fundera på mammas och min radhuslägenhet, som verkligen borde piffas upp. Jag har alttid trott att man är något värd först när man bor i ett enormt egnahemshus, men inget av de egnahemshus vi har haft ett öga på senaste tiden har övervunnit denna radhustrea.

Nu börjar vår pergola bli klar så småningom, och trädgården är så fin i regnet. Jag väntar på att få förflytta mig ut. Jag väntar på att inte vara för trött för att låta bli allt kul. Jag väntar på att lägenheten är så städig att man kan leva här. Jag bara väntar på att få allt detta gjort.

Igår konstaterade jag förresten att mitt
klädskåp bara består av blått, vitt och randigt.

Snart färdig!