9/10/2017

Livsglädje

Ärligt sagt har jag mått rätt dåligt under en kort men intensiv period de senaste veckorna. 
Det kanske märks på bloggen, då det är hit jag hämtar mig för att skriva ur (då det är svårt att tonsätta låttexter utan gitarr, vågar alltså inte flyga med gitarren men ska få en tillfällig i bruk nu!) och reflektera över förändringar och även glada grejer haha.

Jag ska försöka hålla detta inlägg lite gladare, men det kommer antagligen vara precis lika flummigt och ogenomtänkt som alla andra inlägg! 
Ligger på sängen och skriver på min nya MacBook Air. Det kändes som att det var hög tid för att skaffa en ny och har ju tänkt på en Mac i flera år så unnade mig det äntligen! 
Hade för övrigt också en väldigt kul dag. Passade på att shoppa loss på IKEA. Hyresmamman och hennes syster hakade på första biten och de körde sedan hem datorn och en bokhylla (ja, juristprogrammet betyder helt enkelt allt för många böcker, behövde alltså köpa en till bokhylla!). Resten av dagen chillade jag med en kompis på IKEA och åkte sedan hem för att montera både bokhyllan och alla inställningar i nya datorn! Fick kämpa lite med @ tecknet t.ex. då den av nån anledning endast kommer fram då man trycker på alt + * tecknet... Tvåan har liksom helt glömts bort så det var ju lite kul haha, tips tas gärna emot om nån vet vad det beror på!

Men tillbaka till ämnet och bort från mina alltför sekulariserade levnadsvanor haha. 
Jag har alltså känt mig rätt deppig de senaste två veckorna fast det är en del jättekul saker som har hänt! Jag kan inte tillskriva det hela någon annan anledning än utbrändhet. Redan efter två veckors plugg. Vi hade ju verkligen en rivstart och behöver fortfarande tid på mig för att bara anpassa mig till den hårda takten igen. Fast jag pluggat hela sommarn och våren och vintern....
Aja. Har alltså fått ta några dagar ledigt nu som då för att helt enkelt låta hjärnan vila upp sig lite och samtidigt avvärja den förkylning som höll på att överta min kropp. Denna gång känns det som att jag lyckligtvis nog vann! Ett gott tecken är iallafall att jag orkade köra en 6 km löprunda (raskt gående/springande) med min hyresmamma igår :D 

Har börjat känna mig hemmastadd här nu, och glömt alla ångestfyllda tankar på att vilja bort. Det känns som att så många alltid vill bort därifrån dom e just nu i livet eller rent konkret, men att det inte blir desto bättre hur än man t.ex. flyttar eller springer undan för vissa jobbiga situationer. 
Jag tror det helt enkelt handlar om att återigen: kunna leva i nuet och se allt det fina man har.
Jag brukar ge mig några månader tid för att klara av att leva i nuet. Nuet är ett vidare komplex än många kan tro. Jag tror att det handlar om en långdragen process med en början, en höjdpunkt och ett slut. Precis som i livet överlag har man stunder då man får kämpa och se utveckling, stunder då det mesta bara löper för sig självt och coola saker händer och stunder då man går på tomgång och det händer absolut ingenting. Så tror jag även att det ter sig med det där eviga "nuet". Man väljer ett levnadssätt och förhållningssätt till livet och sitt jag, så händer det coola grejs och så behöver man lite tid att ta in allt och längta tillbaka för att maximera upplevelsen! 
Det handlar alltså främst om att hitta rätt tidscykel och synka ihop sitt dagliga liv med dessa ca några månaders processer som fortsätter om och om igen!
Det är bara en tanke jag fick, men kanske det är så...

Tydligen har bloggen blivit ett forum för att propagera mina galna tankar i haha :D 
Ha det bäst i varje fall!
T












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar