För cirka en månad sen fick jag blick på en långhelg i skolschemat och bokade genast flyg till Finland. Mamma skulle ut till sommarstugan samma helg med några av hennes kompisar, så det passade ju perfekt!
Jag lovade vara kapten och chaufför, vilket resulterade i många gäspningar och hårda insatser på att försöka hållas vaken bakom ratten kring 23 tiden på kvällen, för att köra ca 100 km hem. Prick 12 timmar senare var jag ombord på ett flygplan över till ett till hem.
Fortfarande är dock det hem som är mest hemma ute i skärgården, och mitt hjärta skär sig seriöst i tusen bitar för att jag måste "åka hemifrån" för ett över ett halvårs tid. Speciellt jobbigt känns det just detta år, då man verkligen har bott där en hel sommar. Men utöver det är skärgården och sommarstället där fortfarande det enda hemmet jag haft sedan jag var 0 år gammal.
Nu gäller det att köra igång med vardagen på riktigt. Denna dag var inte en bra början, var så trött så måste bara nolla allt och fixa hemarbete såsom matlagning och tvätt. Det finns många saker här i livet just nu som jag känner att jag behöver ändra på, för att må så bra som möjligt.
Har skrivit om det tidigare, att jag har känt mig ganska deppad eller vilsen och förvirrad denna första månad i Stockholm. Att det lev jag liver kanske inte handlar till 100% om mig, utan att jag mest bara finns här och för något/n annat/n.
Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag ska göra. Vad jag behöver ändra och ifall det behövs några mera drastiska förändringar. Jag vet förstås vissa grejer jag inte mår så bra av, men de är delar av en större helhet som är svår att överskåda och inte går att ändra bara sådär. Jag vill fortfarande ha kvar min ekonomiska trygghet och tänker inte ändra om på livet helt och hållet bara för att jag vill.
Men skärgårdshelger som denna skapar upphov till lite tankar och funderingar kring hur man egentligen vill leva sitt liv. Allt är inte möjligt, eller kostar i så fall mycket pengar, energi, vänskapsrelationer, karriärmöjligheter eller annat. T.ex. kan det vara svårt för mig just nu att bo i skärgården året runt fast jag jättegärna skulle vara på den platsen där både min kropp och själ mår bäst av att vara på.
Jag ser fasansfullt fram emot att springa i väggen (eller rättare sagt muren som denna kurs heter) i vinter igen bara för att jag håller på att plugga ihjäl mig. Det finns så himla mycket annat här i livet värt att leva för, än några skolböcker som inte tjänar så bra sällskap trots allt, och superbra vitsord som kanske inte blir till så stor nytta då man förhoppningsvis många gånger klarar sig med kompetens och karaktär.
Det är dags att lära sig att det som står svart på vitt inte alltid är hela sanningen.
![]() |
| Hittade världens mysigaste häst. |
![]() |
| Sitter seriöst och gråter när jag ser på den här bilden. |
![]() |
| Det handlar alltså om en kompis sköthäst. En lite större en! (Shire) |
![]() |
| Morgonkaffe på havet med denna vy är ju ändå det bästa. Värt att vakna lite tidigare än vanligt för! |
![]() |
| Vi blev alltså genast vänner. Som ni ser <3 |
| Som sagt: värt att vakna lite tidigare för!!! |
| Kapteeni kuittaa. |
| Dagmars källa/Källviken. Medan mamma och hennes väninnor plockade svamp köttade jag i båten. Bästa stället att plugga på, under ett duntäcke och tusen filtar. |
| Fast sommaren kom tillbaka och jag övervägde skarpt att byta om till bikini. |
| Ända in på söndagskvällen värmde solen så man fick klä av sig både jacka och ylletröja. Värt att köra några timmar bil mitt i natten för att få sitta här i lugn och ro och se solen gå ner. |
| No words needed. |
| Hoppades på att blir väldigt klok bara av källans vatten, men har nog lite jobb kvar tror jag :// |






Inga kommentarer:
Skicka en kommentar