Otroligt.

Visst!.
Det är den tjugotredje. Vart har detta år försvunnit?
Fastän det gått fort och mycket har ändrat till ett gott håll, är jag förundrad över att vi igen är här.

Julen är igentligen ingen speciell högtid tycker jag, eller jag tycker inget är så speciellt.
Inte födelsedagar, inte jul, absolut inte påsk osv. Det enda som gläder mig lite över det vanliga är Midsommaren <3.

Men visst, julen är fin! Gillar nog julmyset och stämningen. Bara den inte är fylld med stress, alkohol eller bråk.
Nu blir det ändå kyrka igen, bra så! 

Julbreven är skrivna, och ett också mottaget.
Fick idag en av de gulligaste "presenterna" måste jag nog säga.
Har hos en av mina bästa vänner alltid på sistone druckit ex. te, vatten, vad som nu råkar vara aktuellt, från en och en enda kopp. En kopp så stor att man drunknar i den om man så vill. En kopp som får tankarna att rinna och jag kan bara se en spegelbild på mig med koppen framför hela ansiktet, och tankebubblor på t.ex. blivande texter rentav svävar upp däromkring.
 Nu, otroligt nog, är denna kopp min! Min och min egen. 
Dessutom fick jag med en rejäl bunt sköndoftande tepåsar!
Verkar tydligen vara en te-människa istället för arma giftet kaffe.

 Nu får jag äntligen sjunka in i tankarnas värld vid en ljuvlig kopp med te! <3

Temuggen man drunknar i. Både människor och pappersbrev tillåtna.

Kaffekoppen som låter visdomarna rinna.

Tepåsar i mångfald...(?)

För att vakna upp till verkligheten, kan jag förargas över ofungerande nätvärkssystem och mina sjuka lår. Dessutom är klockan redan halv tie. c'moon nätsticka!.. ;s

Tog och sprang en tur igår, tydligen för länge sen sist. Har nämligen inte gått på hela dagen.

Närmare bestämt gått normalt med benen i böj.

Somtur har jag haft en vinande vind med mig som fartgivare, och dessutom en skinande sol och ett vätande regn.

Solsken!!!

Vinterns vackraste...

Den blåvita himmeln kom visst fram.

Regnigt.

Och såklart! Dagens vitaminbomb! 

Live long & prosper!

Spår2 Frida Andersson