Impulsivitet

På senaste tiden har jag märkt många positiva förändringar i mig själv.
Har för det första blivit mycket självsäkrare, och kämpat för att komma till en plats var jag kan vara mig själv.
Har alltså sökt min plats en aning, men allting medvetet. 
Har strävat efter någonting viktigt helatiden, något har helatiden dominerat.
Har också följt min vilja. Och gjort det förundrandsvärt klart för alla andra också. 
Bra!

x Har somsagt fått bättre självförtroende. Överlags, och speciellt i vissa situationer. Har vågat gå med näsan i vädret, avslappnat och stolt, och låtit resten av världen veta att det finns orsak till det.
Har vågat yttra mig allt oftare, i någon form åtminstone. Har börjat säga min åsikt allt oftare, och för det mesta också hållt tyst då det finns orsak för det :D 

x Har lärt mig vila. Ta det lungt och tänka lite mindre. Endast med de som känner mig allra mest har jag gett mig lov att tänka lite för mycket. Helt enkelt för att varva ner tankarna lite.

x Har börjat röra på mig på ett annorlunda sätt. Hela sommaren har jag sprungit. Born to run. Sprungit och länkat, det som jag alltid gjort men aldrig fått nån viss inspiration för, förän nu. 
Har sprungit en 8 km länk igår. Sådär i stora drag. Tyckte det var skönt. 
Har dessutom varit på gymmet. En gång. Nästan två. 

-> Har helt enkelt ökat IMPULSIVITET. 
Saker och ting ska hända direkt, utan några men. 
Saker och ting ska sägas högt, dom ska inte grubblas onödigt inom en.


Saker och ting ska skrikas ut imellan. Bara för att det är roligt, eller för att det behövs.
Saker och ting ska bli utsatta för argsinthet och hat. Bara för att de ska lära sig tåla.
Saker och ting ska försöka. Kämpa. Prova. Bara för att de ska lära sig leva.