5/16/2017

statusuppdatering

Detta inlägg kommer vara lika onödigt som dom allra flesta statusuppdateringar man gör på Facebook.

Shoot i varje fall. 

Sitter här och nyser i en smärre huvudvärk och höll tydligen på att göra mig förkyld innan jag ens blivit 100% frisk genom att tvinga mig ut i solen trots den iskalla kylan (kändes det som haha). 
Efteråt inbillar jag mig någonsorts mörkbrun ton i ansiktet (trots kepsen) vilket isåfall endast skulle bero av att jag ätit mina järnpiller, och efter flera års (en livstids) blekhet har förblivit blek men inte lika! 

Nåväl, sommaren är på kommande och det finns, ja ni hörde rätt, det FINNS ljus i tunnelns slut!

GISSA VEM SOM BLEV GODKÄND i världens största tenta!?!?!??!?!?! 
1 poäng ifrån näst bästa betyg. 
*party för mig själv* 

Snart blir det mera party. 
En ledig dag imorgon ämnas tillbringas tillsammans med gamla goda vännen statsrätt (hatar, men nu på ett återseende i repris verkar det helt relevant iallafall haha..) 

Det förestår mig alltså fortfarande en tenta (samt sommarplugg) men skönt att veta att man typ garanterat sig en fortsatt studieplats i höst!!!
PUUUUSTa ut. 

På torsdag blir det party men inte ensam längre. 
Klasskompisarna vi samlas för hemmahäng på Söder och jag hoppas att inte ett sämre tentaresultat lyckas försämra stämningen. 

Närvaron är uppfylld så det blir en ledig fredag. Eller ledig kanske man inte kan kalla den. Har nämligen ett helt flyttlass att bära hem till Finland över sommaren!! Det blir båten denna gång alltså, men vad kuuuuul, har ju inte kryssat på typ över ett år.

Sen blir det Finlandfinlandfinland. Kompisar kompisar kompisar. Chill. Tentaplugg. Vin. GIG! " "Resande" från stad till annan. SKÄREN!!! och så lite till tentaplugg :) 

Summasummarumkardemumma av detta var iallafall att jag har överlevt. Hittills. Juristprogrammet. Aka CA aka väggen AKA världens största tenta på 22,5 studiepoäng. Fking över en halv termin. Vi började i januari.. Det var ett tag sen! 

MEN nuuu.... sommaren kommer, hoppas man. Allt fixar sig någon dag, hoppas man. En tenta kvar, hoppas man. Den fixar sig hoppas man.. iallafall kan man söka dispens på den.


FAn, man ska ju inte ropa hej förrän man är över bäcken, men detta känns SKÖNT!
motargument. NJUT när allt är bra, det kommer nog skita sig snart igen ska du se! :)


Med detta budskap vill jag önska er en riktigt trevlig fortsättning på både denna eminenta tisdag samt resten av veckan!

ps. musiktips för lite virrigt sinnade som jag: Late Night Tales av Bonobo, och då syftar jag oftast på An ending an beginning (introlåten) men "continuous mix" är faktiskt ganska bra, såväl man orkar lyssna på nästan 1,5 h :) i varje fall har det blivit en vårig tradition utöver Indie-rocken som jag kanske borde berätta lite mer om när det en gång är vår... 

5/15/2017

t r a v e l

Det tog mig 13 år att fatta idén.
Fatta varför man skulle vilja sätta tid och pengar på att resa.
Fortfarande ser jag inte resande i sig som ett självändamål, utan främst de nya perspektiven som kommer på köpet.


Jag bojkottade flygande (och för den delen all annan kapitalism som kan vara förenat med livsstilen) främst för ekologiska skäl.

Som 18-åring hoppade jag på en chans och åkte iväg själv, till Frankrike. Inte ett dugg rädd vare sig för själva flygandet eller yrseln på flygplatserna, omedvetet världsvan.
Innan det hade jag flugit senast till Gran Canaria som 5-åring på den enda familjeresan.

Under senaste året har jag nog tagit igen allt koldioxidutsläpp jag trodde att jag sparade... :/
Vet inte riktigt hur jag skall tänka... Framförallt idag flyger jag ganska ofta mellan hemländerna (Sthlm-H:fors) och flygandet är både kul, tidsmässigt och ekonomiskt effektivt.

Trots att flygande är det mest oekologiska sättet finns det inte så många andra alternativ utöver färjan (som är stor, kräver mycket bränsle under en allt för lång tid...)

Jag tänker härmed ofta att jag inte borde flytta på mig så mycket. Borde kanske koncentrera mina angelägenheter till ett och samma ställe och förbli statisk. Men det går nog emot både min personlighet och människans natur... Jag tror det trots allt finns ett inre behov att utforska allt nytt.

Det tog alltså en lång tid för mig att bli pigg på tanken kring resande, men nu är det någonting jag kan återkomma till nästan varje dag. Drömma mig bort till och intala mig att det man upplevt är påriktigt... Otroligt.



Förra våren gick jag lös på min spontanitet då jag fick chansen att åka till Bali. Jag hade ingen aning om vad Bali var, var det låg eller vad faaan jag skulle göra där!?

Men en äventyrslysten 18-åring som jag var såg jag bara till att ringa mamma först och en timme senare var biljetterna bokade! En sen lördags eller söndagskväll efter några världens bästa GT:n... :) 

Spontanresor är säkert det bästa. Inga onödiga måsten. Det enda jag visste att jag ville göra var yoga. Turligt nog råkade vi lära känna en av de allra bästa världskända yogalärarna, haha!


BALI

Surfandet hann jag aldrig komma igång med. Först fattade jag inte vad grejen var eller varför det var så stort detdär med att kunna surfa, jag vet lite bättre nu.
Jag försökte aldrig ens komma upp på brädan, och när dom andra tog surflektioner låg jag på hotellet i magsjuka...
I varje fall trivdes jag i vattnet, och det var lättast att vistas där med hjälp av en surfbräda. Dock var vågorna alltsomoftast så höga att jag knappt hann upp på brädan igen innan en till gigantvåg med rasande fart stormade emot mig.
En annan gång hann jag inte ens i vattnet innan jag slungades i sandbottnen och fördes iland hängandes efter surfbrädan som var fast i vristen. Det gjorde ont! Men värt all sand i håret och bikinin samt alla blåmärken och skrapsår!
Roligaste var nog (typiskt jag) när strömmen förde mig så mycket åt sidan att jag plötsligt befann mig på "farligt" område där endast toppsurfare var. En varnade mig för att en tunnelvåg precis skulle infinna sig, och jag vände mig lugnt mot stranden och lät mig föras iland på toppen av vågen. Coolt.


Men asså se på dessa vågor !!! Och dethär var ingenting jämfört
med hur höga de var t.ex. kl 14 på dagen.

Till slut bara solade jag på en surfbräda på ett ställe där inte vågorna var så höga. Skönt!


Då jag fick magsjukan åt jag knappt något på tre dagar, men vi passade ändå på med en snorkeltur!
Jag trodde jag var sämst i världen och typ skulle sjunka till botten då det blev motström, vilket jag inte fattade haha.. Annars gick det bra!
Såååååå coolt att se alla fina fiskar och sjörövarskepp och fina landskapen. Vi åkte ut bara vi med en båt samt kapten, som visade oss de bästa ställena.

Såhär såg det ut!

Och landskapen...


De flesta dagarna var vi i vattnet/på stranden, annars åt vi gott, gick på olika museer, besökte tempel och shoppade. Om kvällarna var det dags för en lite finare middag, och efteråt häng vid någon bra bar. Det var inte så att man krökade, vilket var skönt. Lite synd nog att vi inte dansade alls...

Bintang (radler var min favorit) var the öl,
som innehöll kanske 2 % alkohol

Maten var alldeles fantastisk! Speciellt frukosten
alla fina och hälsosamma bowls samt färsk juice med bambu-
sugrör! Poached eggs och avocado var min favorit. 
Min favorit nattklubb/bar var absolut Single Fin. Där satt man och åt/drack
till denna fantastiska vy!


Saker som jag rekommenderar att göra är att besöka Ubuds risfält. 

Monkeyforest där var också kul, men roligaste var kanske att se aporna i det fria. Det gjorde man på stigen ner till fantastiska Tegenungan-waterfall

 
Efter badet under vattenfallet blev det störtregn (typ enda gången vi såg regn då vi var där i juni) 
och vi blev seriöst blötare i regnet än vid vattenfallet haha. 
Vägarna strömmade över och istället för att åka skoter kändes det som att åka vattenskoter. 
---

Jag rekommenderar även varmt att testa bo i en bungalow! 
Jag är väldigt dålig på att minnas var vi var i alla bilder, tror dethär också var i Ubud. 
Vyn var fantastisk från balkongen, och det finns oftast en pool vid varje "hotell"/AirBnB


Min favoritplats var nog Canggu, där vi var allra först!
Lite som en surf-himmel med en massa australienska unga travellers.
Mysig stämning.
Batu Bolong beach samt baren intill stranden var
absoluta favoriten!

Men en annan absolut favorit var nog stället vi var sist på, långt söderut: Uluwatu. 
På en plats vi hittade under en skoter-roadtrip såg man endast hav intill en oändlighet. 
Next stop därifrån var Autsralien och sen tog världen slut. 


Dethär var en annan fantastisk plats där!
Bakom en liten skogsdunge man inte riktigt visste vilka djur som skulle dyka upp i
fanns denna breath-taking vy!
Det roliga är kanske framförallt att när man tittade ner mot sina tår
var det ju lika brant som stupet i bilden.
#adventurous


Sist men inte minst: Nusa Lembongan. En båttur på ca 20 minuter och så var man framme. Här fick man kanske mest insyn i lokalbefolkningens livföring. Man såg hur mammor med sura miner tvättade sina barn med utomhusslangar och hur gamla gamla män lyfte stenar för att bygga fram vägar osv. Bakom allt detta "elände" öppnade sig dock en underbar vy, vilket jag verkligen hoppas att även lokalbefolkningen kunde njuta av trots allt. 

Nusa Lembongan var typ paradisön
(bortsett från min magsjuka jag fick där)


Resande ger ett nytt perspektiv på livet.
Att förflytta sig från en plats till annan hjälper en att se sig själv i ett nytt sammanhang.
Jag skulle gärna bara ha stannat upp där en stund, och helt enkelt tänkt över vad jag vill här i livet.
Utan allt det vardagliga och stressiga som stör kan man se sig själv utifrån helt enkelt.


5/11/2017

Jag vet inte om jag gör rätt


Jag går omkring och håller mig för öronen färdigt och väntar på att min livskvalité tillfälligt skall försämras avsevärt då några byggubbar skulle komma och röja något med isolering uppe på vinden.. Dom har inte synts till och för min del är mitt ena öra i lås sedan många dagar tillbaka, så jag hör knappt någonting ändå!

Förkylningen börjar gå över sakta men säkert hoppas jag. Hostmedicinen känns som ett underverk. Huuuuur mycket slem kan en kropp tåla undrar jag bara? Så snuvig och snorig som jag varit i ett halvår, och hur mycket ett slemlösande medel fortfarande kan skjuta upp. Skönt att bli av med täppan så småningom iallafall. 

Det känns som att jag börjar få tillbaka lite energi. Behöver inte gå och lägga mig klockan 7 på kvällen längre, orkar till och med vara uppe till 10!!!!! (wow)
---
Bytte gitarrsträngarna igår till min 30-år gamla efter min hädangångna pappa ärvda skatt. 
Jag blev lycklig som ett barn över att hitta kicken igen! 
Stackars min hals som precis blivit bättre efter ett alldeles outhärdligt halsont, och så anstränger jag rösten som det första jag gör, heh. 

Utöver seminarierna jag har varit tvungen att gå på (skolan är en annan femma, som stretar åt alla håll och allt är väldigt oklart för min egen del just nu) har jag mest chillat hemma, så stolt jag är över att ha kunnat ta det lugnt! 

Jag har ägnat mig åt en hel del tankearbete, börjat fundera på vad jag vill egentligen.
Jag sa i ett tidigare inlägg att jag måste hitta en ny balans, det kan inte fortsätta såhär att jag är sjuk helatiden. Iallafall måste jag överväga vad jag är beredd att må såhär kasst för. 

Jag har fantiserat mig bort och ungefär injicerat inspiration i mig. 
Skickat en massa meddelanden, kontaktat obekanta personer med vilka det kan finnas potential för ett åsikts- och tankeutbyte som kan föra en vidare i livet utan att man märker. Paradiset för speciellt tjejer som behöver pepp är Facebook-gruppen Heja Livet! 
Så många chanser och ömsesidigt nyttiga kontakter utan att behöva binda sig eller stifta desto större bekantskap, om man inte vill. 
Känslan när man får ett svar är såå bra!

En vän ringer plötsligt och vi snackar i en timme om livet. 

Så finns det förstås en massa samarbeten på lager jag gärna skulle vilja ro i hamn. Tankar och projekt man aldrig riktigt har tid eller resurser för. Jag är iallafall en människa som ständigt behöver nya stimulerande incitament, ofta i form av projekt, för att se en mening i att fortsätta vidare. 
Nu talar jag i väldigt generella termer, därför att det kan handla om vad som helst. Musik, politik, skola, kontaktnätverk, livet överlag. 

Dessutom hittade jag en ny podd.

Ångestpodden. Jag letade fram ett passligt avsnitt, och surprise surprise hette den Utmattningsdepression. Så typiskt mig men känns som att lite reflektion över det är vad jag behöver, i och med att jag har så jävla hög fart på för det mesta och sen ligger jag här och är förkyld...
Gästen Isabel Bolternstern sa "jag vet inte om jag gör rätt", vilket jag fastnade för.
Den känslan kan jag relatera till 100%. 
Det är antagligen orsaken bakom mina höga krav på mig själv. Att inte veta när man själv eller det man gör räcker.

Det finns en skillnad mellan ambition (vilket iallafall för mig kommer inifrån) och prestationsångest (vilket inte är mitt eget val...). Det senare vill jag helst konvertera till det förra osv...
Problemet är att jag aldrig riktigt fått snudda vid gränsen. Var går man för långt, vad är bra vad är dåligt!? 
Jag duger för det mesta för alla förutom mig själv, för jag vet inte om jag verkligen duger. 
Jag får liksom inga svar. Kanske någon annan känner likadant. 
Det kan gälla vad som helst, skola, politik, allt jag gör. Det enda jag är säker på är musiken- men även där har jag vacklat. 

Det var en liten tankeställare för idag! 


Till näst tänkte jag skriva några mer omfattande och mer strukturerade inlägg om bland annat resande (en liten #tb till Bali) och eventuellt något om juridik studierna.


Sen tänkte jag rekommendera en viss serie/film/bok. Och i något skede vill jag även prata lite mera om min egen musik, antingen i ett inlägg eller i en egen flik.
...
Då avser jag personen bakom, inte som officiell artistsajt.

Det om det!
Sköt om er

5/08/2017

Glad då, Rocket, Så som i himlen, Om vi faller

Så lyder rubrikerna på några av mina favoriter av egna spellistor på Spotify. 
Hittar aldrig på något klokt namn för listan så det blir ofta namnet på den första låten som läggs till, vilket senare lätt kommer att spegla en viss tidsanda eller atmosfär i livet.

Ni vet ju alla hur mycket musiken kan påverka.

Den senaste tiden (typ senaste halvåret/året) har jag nog mest lyssnat på svensk populärmusik. Med vissa inslag av god jazz, gamla godingar från rock/blues-världen och lite Melissa Horn förstås. 




VARNING! för dig som inte orkar läsa djupa analyser eller långa inlägg: öppna spotify, skriv in låtarna i fettad stil av artisterna/albumen med större font #bruksanvisning


ps. citeringarna är säkert felskrivna då jag bara lyssnar och inte googlar!

Orsaken till att jag skriver detta inlägg är nog att jag är överraskad. Om man riktigt börjar analysera t.ex. populärmusik som har indie-inslag då främst och inte är skräp som man för det mesta tvingas höra på om man mot förmodan lyssnar på radio... Nej nu ska jag inte vara taskig... Poängen var precis det att man kan finna "sekulariserad" eller "enkel" musik väldigt väl genomtänkt!

Ett gott exempel är Norlie & KKV, vars produktioner av alstren ger en fungerande helhet, trots att jag kanske inte i övrigt lägger dem högst uppe på listan - eller ens tar med på listan. Vissa låtar förenas med goda minnen helt enkelt, och jag hoppas att det också är tanken bakom dom flesta låtarna.

Därifrån kan vi hoppa till t.ex. Tomas Ledins En del av mitt hjärta eller Inatt är jag din... Där den musikaliska prestationen är mer avskalad och rättfram medan samma sak händer här, låtarna förenas med så goda minnen att man lyssnar till dom, fast dom kanske inte annars hör till den dagliga playen.

Jag skulle kunna rabbla upp låtar såhär i timtals och helt enkelt analysera dom var för sig eller iallafall artisterna. Jag tänkte dock först ta fram några bilder som jag tydligen har sparat då jag lagt upp låtarna på min mystory på Snapchat (terveolentove). Av någon anledning har jag ju fastnat för domhär låtarna och det kanske är värt att tänka efter varför.

Senaste tidens absolutaste fynd av alla dessa fynd är nog Llojd. 
Albumet "Jag kommer älska mitt liv snart" är helt enkelt perfekt. Den innehåller alla mina favoritlåtar av dom, alltså jag menar att hela albumet är fullbordat! Inte en enda dålig låt och ingenting saknas.
HUR kan man lyckas!?
En del av segern är antagligen att låtarna har ett simpelt koncept i positiv mening. Varje låt har en elgitarr-riff med typ samma pedalinställning/sound, för övrigt är riffarna liknande, höga toner rätt så snabb melodi. Ganska producerat men ändå på något sätt jordnära. Till och med min hyresvärd frågade vad jag lyssnar på!
Men alltså lyriken. jag menar orden är en fullkomlig spegelbild på mitt innersta. med hänvisning till inlägget ovan eller nej nedan (Sthlm-lajf) är det precis denna känsla som denna stad gett mig, bra.
Samtidigt finns detdär överhängande lite deppiga nästan alla låtar. Det är ingen angelägenhet utan snarare en likgiltighet att få finnas här, just nu. För jag kommer ändå älska mitt liv snart.

Min absoluta favorit är Om vi faller. Den lyssnade jag på minst flera veckor i rad. Jag var så tillfredställd med den låten att jag inte ens kom att tänka på att det kan finnas flera! Däremot när jag hittade framförallt ovannämnda album känns det som att låtarna utgör en helhet. Man kan plocka ut sjuuuuuuuukt bra fraser (jag vill nästan upphöja dem till vetenskapliga termer) och helt enkelt inte veta vilken av låtarna frasen eller raden kommer ifrån, för allt flätas ihop på ett så himla bra sätt.
Den enda låten som saknas faktiskt är Stockholm, Stockholm, Stockholm vars på något sätt apatiska gung för en med sig i tankar nån annanstans. "håll mitt hjärta som om det kunde slå", "det finns en skillnad på att sakna dig och sakna oss"

Senaste fyndet är Kärlek värd att dö för. Jag undrar helt enkelt var denna låt har varit, har hört den så många gånger känns det som. Eller så är det bara tanken bakom samt den klassiska betingelsen i låten som ger sig tillkänna. "Kärlek värd att dö för är aldrig den som varar förevigt".... tyvärr.

Favoriterna av dom mer svängiga låtarna är
1. Simrimshamnsgatan "om du ser mig så säg att jag finns" "jaaaaaaag borde sticka från stan" alltså i dendär atmosfären detdär stället, man bara väntar på det!!! 


2. Heltidsidiot (Part Time Lover) redan namnet heltidsidiot. ÅÅhh, jag skulle kunna ägna mig åt att vara idiot på heltid. eller ens deltid!!
"slutet är alltid nära för dig och mig"
"jag har tappat allt jag nånsin låtsats att jag haft"
"bra dar går fort, skuggor stannar"
"rök klart dina cigaretter"
"har alltid saknat tiden medans den är"
"om jag minns någonting av nånting alls"
"innan allting går sönder"
Observera den disiga gatan som återkommer, känns som slutet. Been there, done that. 
Känner så igen mig. allt jag någonsin låtsats att jag haft.... har jag nånsin gjort annat än låsats? Och någondag kommer bubblan att spricka. NJUUT när det varar!


3. Nya segrar "vi två som skulle bott i Budapest"... planer planer. 
"livet är en del av döden inte tvärtom" 
"somnar sent hos nån med ett annat namn" 
"spillror av en kväll" 
"så många gator som jag inte längre går" 
"undrar på hur många barn mina ex får nu" 
"möter upp någon från längesen, men du är nog mer av ett minne än en vän"

Över taken har jag lyssnat sönder, men vissa citat måste jag ändå komma med! Skön låt.
"du har för liten själ" "spelar ingen roll om jag är full/om jag är nykter men jag är full" "om jag lever nu så dör jag, om jag inte lever nu så dör jag"

Så måste jag ännu påpeka att Lev fort är fantastisk.

I samband med detta kan vi fortsätta till några andra godingar. Södra Station - Glad då 
Hade säkert inte överlevt utan denna låt. Alltså ja, inte bara började man lyssna på den vid en sådan tidpunkt då den behövdes mest av allt, den har blivit något mer än bara en låt. Den betyder så himla mycket och jag vet verkligen inte om jag skall skratta eller gråta när jag hör den börja spelas.

Så glad över att Södra Station kommit med en ny singel - 16 som iallafall är något gladare!!!

I samband med tiden för Glad då fanns det en annan låt som bärare av samma läkande eller snarare sårsaltande funktion. Salt i såren var trots allt vad jag behövde just då, typ senhösten/vintern 2016.
Se på mig nu - Petter och Linnea Henriksson att Linnea släppte en singel själv i liknande stil vid namnet Säga mig gjorde inte saken sämre.

Men bäst av allt är ju, att State of Sound har gjort en alldeles utsökt remix på Säga mig!!!
Den hittade jag först någon vecka sedan, och det roliga är ju att Uti vår hage (från State of Sound) var en av förra sommarens absoluta favoriter. Kul att Säga mig har fått lite djungel-vibes!


Om man behöver mer tjej-power, vilket jag verkligen behövde då, behöver man bara leta fram Ana Diaz Lyssna del I och del II. Mer behövs liksom inte. No words needed.  ...

(lyssna: [hehe ordlek] Nästan där, Vet du jag är över dig, Simma själv,... och alla andra också förstås!)


På tal om power-tjejer har vi ju en annan i Miriam Bryant. Jag är väldigt dålig på att researcha artister. När jag hör en bra låt nöjer jag mig liksom med den. Black car var en sådan för mig, och hänger kvar fortfarande. Vi brukar köra duell med en kompis, vem som lyckas bäst i att sjunga med så låg röst. I refrängen kör jag höga stämman istället haha.
Nuuuu är det ju ändå så kul att hon har släppt en RAKET!!! *rocket-emojin ifall jag skulle skriva detta från mobilen.... ;/

För att hänga på kompisgänget måste jag ju snabbt nämna Danny Saucedo här. Fick äran att erhålla några gratisbiljetter till hans Hamburger Börs show för några veckor sen. Då vill jag påminna om att det mycket omtyckta och välfungerande konceptet fortsätter i höst, efter redan 50 typ slutsålda gigs i vår. Personligen har jag inte lyssnat så mycket på honom innan. Dö för dig var ju den man alltid spelade sönder på alla hemmafester iallafall förr i tiden. Nu har jag då några absoluta favoriter för tillfället (Såsom i himlen osv lyssnade jag sönder samma kväll efter showen hehe)
Se mig och Skepp. Det var allt jag har att säga. (no words needed) nej förresten, även tolkningen av Ted Gärdestads För kärlekens skull är angenäm. Väldigt mysig att sjunga till allihop i publiken!


boom.
Oskar Linnros Hur Dom Än, Från Balkongen och Sundbyberg, om ni inte lyssnat än, lyssna!

Man kunde fortsätta på denna bana hur länge som helst och jag spårar ut ständigt, menmen, skall försöka hålla mig till dom nyaste fynden. Ett mer omfattande musikinlägg med lugnare genre och mer tidlös anda kan eventuellt behövas senare.


Ett jag vet inte riktigt vad jag ska säga-fynd jag hittat nyligen är För nära mig av Lilla Sällskapet.
Nattdjur är förstås en annan, men alltså För nära mig. Låten är precis som sitt namn. Den kommer för nära, under huden. Det är nästan skrämmande. Texten gillar jag i och för sig (de olika mystiska platserna påminner mig om egna spontanresor) och kommunikationen mellan parterna eller snarare objekten för låten. MEN grejen enligt mig är stället där versen övergår i refräng (1:08). Och refrängen i sig, alltså musikaliskt. Ni fattar om ni orkar lyssna! Den kan vara lite svår till en början, och lite jobbig mot någon sorts slut (när man lyssnat sönder) men jag säger bara, ge låten en chans! Den speciella stämningen är något speciellt.

Nu tänkte jag börja avrunda med några nysläppta singlar/album, men först:

Icke att förglömmas. Käraste Veronica. Stadion i somras var något så spontant för min/vår del som spontant kan bli, men oj vad bra det var! Roligaste är kanske att jag spelat och sjungit Maggio redan som 15-åring när jag fått mina första gig:s typ i någon trädgård med sommarcafé och dylikt. Då drömde jag om att vara 17 år hahah.
Mörkt
Vad gör vi ikväll
Gammal sång
Det går egentligen inte att lista upp tre bästa för alla är så himla bra och passar i sina sammanhang. Men för tillfället är det dessa tre som gäller. Plus senaste albumets Femton och Gjord av sten osv. Lyssnade mycket på dom då när albumet släpptes, och jag solade vid en pool på Bali. Fett! Bra minnen relaterade alltså.
Å fyfan vad jag ska lyssna på henne nu. Ibland finns stunderna då man minns att vi kommer alltid ha Veronica och så räddas än en dag!
"jag litar väldigt sällan på någon annan särskilt dom som inte röker & som lever som dom lär"
skulle kunna citera typ alla låtar. Typ alla meningar....

Nu till de avslutande:
+Mandy Moore


Tjuvjakt har varit en favorit sedan länge. Framförallt Tandtråd (förstås) och Smuggel. Men listan blir lång om man ska börja rada upp Lite äldre än innan, Paris, Tare imorn Va händerå osv...
Jag måste dock medge att nyaste Tårar i halsen inte har tagit mig med storm, vilket man minst kan säga om min rumskompis som säkert inte alls förstr mig på dethär planet, fast vi annars brukar tycka så lika, haha.

Nånting jag vill upplysa och inge lite respekt är Snook. För några somrar sen var Inga problem och Kommer ifrån dom absoluta replayerna. Skall inte påstå att jag lyssnar fortfarande, men passar bra att påminna här i samband med Tjuvjakt osv....


En låt som jag bara måste få klämma in här bland dessa slutliga är faktiskt den finska rap-duon JVG som nästan "tyvärr" har hängt kvar sedan nästan fem år tillbaka med sommarhits. Fjolårets Hehkuu är trots allt något jag helt enkelt inte kommer över. Den går rakt in i själen. Atmosfären, orden, likgiltigheten och den deppiga stämningen mitt i karnevalmarschen. Bästa är nog musikproduktionen. Det finns verkligen musik bakom, vilket jag tycker är fallet även i Tjuvjakts Smuggel.


Det skulle finnas väldigt mycket mer att säga och jag har säkert glömt en hel del av relevans, men ni och jag själv får nöja oss med detta!
Känns bra att få ut detta i ord. Alla känslor man har gått och burit på i flera månader. Känslor som förpackas i dessa alster, som kan både lyfta och dra en ner. Man fastnar inte bara i tiden, man fastnar lätt också i gamla låtar.

Musiken är inte alltid bara musikalisk inspektion eller "exploring" för mig, utan framförallt dessa trygga låtar man kan återkomma till vad som än händer.

- Svenska därför att det är tacksamt att lyssna på sitt eget modersmål och verkligen kunna relatera.

- Genren tack vare Stockholm, Söder, atmosfären som förknippas till denna stad(sdel) via livsstilen. 

- Pop/rap därför att det är lätt att lyssna på. Bra sätt att komma igång men även lugnande deppiga låtar.

Tack för mig! Och tack till alla dessa underbara artister för dessa låtar. På återhörande!

5/07/2017

Sthlm-lajf


Som många säkert vet är jag född i Sthlm (söderomsöder) och tillfälligt eller otillfälligt flyttad (flyttad låter i enlighet med min syn på saken) till andra hemlandet, över pölen. Efter dryga 10 år i Finland var det helt enkelt dags att återvända, vilket jag visste hela tiden. Att det skulle hända just då (förra sommaren) visste jag däremot inte. Varifrån jag kommer och vem jag är har jag heller inga desto bättre svar på. En hybrid mellan två länder, hemma från ingenstans, citoyen du monde, u name it! 

Oli miten oli så tänkte jag iallafall visa lite bilder på vad man kan hitta på under sin studietid här. 

ps. random fact: jag skulle vilja vara en man för att klädaffärernas mansavdelning alltid ser så mycket finare ut!

För det första har det blivit många f l y g hem till Finland haha. Det om det. 
Skäms så för att flyga, ska faktiskt ta båten nästa gång men vet inte hur mycket bättre det sen är... 
Borde fan bara vara statiskt och aldrig resa. #ekohörhö


 
scrolla ner, det blir nog intressantare.

Man hinner strosa omking i klädaffärer men sen aldrig köpa nåt...
(jo, jag lever i konstant brist på kläder.)



Man hinner vara hundvakt! :)





















Man hinner fotografera samma ställe både natt och dag. (Kungsholmen < och city >) broar...broar.

 


 oj dessa två är ju typ tagna på samma ställe... Folkungagatan sägs vara en av de mest förorenade...
        Känns dock som att jag inte varit annanstans än på Söder.
 Södra teatern>
 Man hinner dricka vin tills levern dör.





Man hinner t.ex. med parkhäng, m e n...










Att sitta på berget är typ det bästa.
























Under sin tid som jurstud i Sthlm hinner man t.ex. konvertera till hipster. #kepsen4ever





Man hinner ta fotbad i IKEA förvaringslådor....

Man hinner se både Danny Saucedo och Veronica Maggio, hon till höger- ni ser (hahah :D)
Man hinner ha jävla roligt och föreviga detta i polaroider.




Man hinner skriva 10 låtar under en höst





Men framförallt hinner man finna sitt inre lugn.



alla dessa bilder är främst ett bevis inför mig själv (och motbevis mot dom som påstår..) att jag (inte) GÖR något annat än pluggar!

Pluggar gör jag för den delen mycket också, kanske lite sjukligt mycket ibland utan att märka. måste va nåt problem för min hjärna att inta information så får hålla på i evigheter. Nej men hinner ju med annat också och tillsammans blir det stressigt, att både ha ett liv och inte ha ett liv. #unlife plugg .. kommer antagligen bli juristalkoholist som mina vänner kan kalla mig...


Det om det!

hashtaghashtag

I något slags andligt bristfälligt tillstånd har jag tydligen börjat blogga igen. 

Lite kul somsagt med tanke på att denhär jävla bloggen har hängt med sedan typ 15-års åldern. 

Borde säkert sensurera den största delen av innehållet, bara för mitt eget bästa. 

> Nog om det.

Har mått lite bättre idag och härmed tagit mig själv i kragen och läst massvis av den litteratur som finns tillgänglig inför den tentan jag kuggade (för första gången i mitt liv).
Tänkte satsa lite denhär gången, haha. 

I varje fall hoppas jag på att förra tentan (CA) gick igenom, i och med att kursen omfattar långt över en halv termin. Ifall inte får jag ta och skriva båda tentorna dagen på varann, för att få fortsätta i höst. 

Finlands inträdesprov övervägs som en tankelek i mitt huvud mot risken för studiestopp här i Sverige. Vet däremot inte vilket som är lättare eller klokare. 

Nog om det också. 

''
Tänkte helt enkelt komma upp med några mysiga bilder i och med att jag känner mig bättre till mods idag och har lust att vara gosig och sådär. 


blabla...
(Jag bor alltså inneboende i en trevåningsvilla Söder om Söder,
 där solen skiner rakt in i mitt rum). 
the point:
Som förkyld känns det lite långsökt att gå ut i solen, 
så jag flyttade sängen närmare fönstret istället och öppnade bikinisäsongen. 

Normalt ser det ut såhär. #nofilter
(OBS! Observera tumblr-faktorn i mysighetsgraden)


På tal om #hashtaghashtag återfinns.. överraskande nog.. många av de bilder jag lade upp i förra inlägget, samt NYHETNYHET bilderna jag tänkte lägga upp till näst... på min instagram! @terveolentove /aka hej jag heter tove :)


Till näst tänkte jag berätta lite om mitt liv här i Sthlm hittills och därefter kan eventuellt någon sorts musikinlägg infinna sig. OBSobsosbsobs, med inriktning på svensk rätt så "sekulariserad" populärmusik i min stil. 


5/06/2017

p i c s

   




Här kommer nu bilderna jag har tjatat om.
Alla bilder är mina, i n g e n annans!

















 











Bali.
















Nusa
Lembongan
<




Single Fin >



 Midsommar!

 Järnö.






















 S Ö D E R















Uppe i det blå








 Studenten






 Slut på den sagan. :)