Fortfarande funkar inte bilderna, världen är märklig.

Jag reste spontant till andra sidan jordklotet i somras.
Efter att inte ha flygit på typ 13 år...
Idén frodades efter ågra världens bästa GT en vacker vårnatt en lördag i maj.
Och så blev det Bali en månad senare.
Jag hade förstås aldrig hört om nåt jävla Bali förut, men nu verkar ingen vistas annanstans än där. Förkastligt att dras in i "huvudströmmen" (läs mainstream kulturen) utan att själv ens veta om det!

Allt gick ganska fort, med folk jag knappt kände. Vi firade två månaders dag på andra sidan jordklotet...

Nu går jag omkring och lyssnar på Petter - Se På Mig Nu, i ett halvår i rad.
Strosar omkring på Stockholms gator.
Ja, hur fan hamnade jag här igen efter 10 år kan man undra.

Jag oroar mig om allt i förväg. Så egentligen förstör jag mitt liv innan det ens är för sent. Bara ifall det skulle råka gå dåligt, man måste ju vara förberedd...

Ni förstår att min själ är splittrad.
Så spontan men så strikt bunden vid regelverk och förutsebarhet kan väl inte en människa vara på en och samma gång. Men haha, det kan man!
Om man är jag.

Det är ganska lustigt allt dethär, när allting kommer omkring.
Men så är det.