Först laddar man upp energin, sedan gäller det, och efter det är man trött.
Påskuppträdande i skolan idag. Phil Collins- Against All Odds.
Behandlade gemenskap, och förvånadsvärt nog
blev jag nästan själv också rörd.
Under veckan skiner ju solen, och emellanåt täcker sig skuggan över.
Imellanåt känns det somom man utav trötthet får negativa bemärkningar,
som på varann bildas till ett enda stort minus i ens panna.
Ett offentligt minus, till allas sebarhet.
Imellanåt känns det somom våren verkligen skulle komma.
Att man snart för börja byta mot tunnare och lättare uterock,
inte ständigt behöva gömma sig under eskimåhuvan och hoppas
att alla andra håller sig på sina egna bekvämlighetsområden.
Inte stör ens.
Oli miten oli. Ha iallafall en riktigt glad påsk! Så ska jag också försöka ha :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar