Ligger i soffan, sipprar på en GT och njuter av en 15 minuters massage (massagematta), efter världens bästa idé: B A S T U.
Jag har inte fräckt och själviskt nog vågat bada bastu själv förut, utan har alltid velat dela den hela 5 €:s kostnaden.
Varför?
Det bästa jag vet just nu är denna bastu-stund bara jag hade.
Utan mobil, utan någon annan i mina tankar.
Havutsikt från bastulaven, typ som naturTV.
Brygga, tystnad och en alldeles magisk solnedgång.
Rosa skimmer över hela himlen och grannöarna, samt en fullmåne som fällde sin vackra brygga ända in till stranden.
Vågorna kluckade mot strand och jag njöt.
Mer än någonsin känns det som.
Det kändes så himla bra just för att det var exklusivt och en raritet för sparsamma mig.
Men vad är det jag egenltigen sparar på? Inte pengar iallafall då det handlar om så små summor.
Jag tror att en inbyggd känsla av att helatiden behöva föklara sig (varför man gör si eller så) håller mig från att göra mera av det jag mår bra av.
Framförallt här har jag alla förutsättningar för att må bra och om jag bara vore lite mera egoistisk istället för altruist skulle jag njuta av dessa möjligheter och förutsättningar till fullo...
För hur hjälper det Afrikas barn om jag inte mår bra här trots att jag kunde?
Jag menar, ju bättre man tar vara på sina möjligheter desto mera kan man hjälpa andra, efteråt.
Men man måste själv må bra först!
Det liv jag lever just nu är värt att avundas, och jag vet det.
Ifall jag inte skulle njuta av detta skulle det mesta gå till spillo!
Det är alltså i n g e n som stoppar mig från att leva mitt liv så som jag vill.
Mitt mål för sommaren här hemma i skärgården är att lära mig ta hand om mig själv f ö r s t.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar