Man behöver sannerligen få uttrycka sig. Varför vet jag inte, men rastlösheten inom en person som inte vågat eller fått uttrycka sig själv, känner jag.
Vare sen det var sorg, ilska, vemod eller något ännu gladare än gladhet- bör allting få komma ut på bästa möjliga sätt.
Varför finns det diskussioner och debatter om inte för att uttrycka sin åsikt.
Varför talar vi överhuvudtaget med varandra om vi inte vill veta vad den andra känner.
Veta och utveckla. Gå in på djupet, fastän det vore bara för skojs skull.
Vi måste få uttrycka våra känslor för att ta imot några fler känsloladdningar. Vi måste få vippa av en del känslor över kanten för att istället låta andra käslor rymmas med.
Men vilka känslor du vippar av eller välkomnar in är däremot upp till dig, och endast dig själv...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar