Bekvämlighet.

Då man tillräckligt länge ständigt utsatt sig utanför bekvämlighetsområdet, kan det hända att man ej hittar tillbaka till det bekväma så lätt mera. 

Hmm..

Är det möjligt man sakta men säkert förvandlas till osynlig? 

Skratt

Är vad som behövs.

Bruce.

Jag har nu i ungefär åtminstone två veckor gått omkring och visserligen orkat mina vardagliga sysslor förvånandsvärt bra..

Med hjälp av Bruce Springsteen. Har läst om honom (sakta men säkert), lånat album från biblioteket, laddat ner allt fler låtar i telefjongen, skrivit ner lyriker till hans låtar- övat dom, gjort egna-till situationen passliga- spellistor av hans låtar och gått omkring och lyssnat på endast dessa,märkte jag nu.

 Man kan väl alltså säga att Bruce har gett en skymtning av större glädje i vardagen?

Också tänkte han förstöra hela min dag två dagar sedan, då biljetterna till hans konsär i Åbo HK Arena kom till salu. (Snabbt var första konsären slutsåld, då han somtur hade reserverat en till konsär dagen efter)

Hela min skoldag gick till att i ett hav av kallsvett försöka skaffa 3 stycken biljetter.

Till sist hade jag stressat så mycket(=fått sån huvudvärk), att jag åkte hem,&köpte biljetterna i sista sekund!

-----------------

Annars kännt mig ypperst tråkig och antingen för vuxen, eller för ung för att kunna klassificera mig ärligt social.

-Satsat på skolan och (endast där) varit intresserad, villig och glad över att få lära mig saker och ting.

Men ändå i för trög takt för att vara nöjd.

Ändå endast fått 8½ i nians sista fysikprov, fast jag kämpat.

Ändå tagit för mycket press och stress för att kunna lyckas.

Ändå kännt mig som ett undantag, i ordets alla betydelser.

Kanske helt enkelt utomstående.

Ändå inte vetat vart man ska ta vägen, men gasat på för fullt i första passliga riktning iallafall.

Självsäkert och stolt.

Vad annat kan man göra?

Svåra Val

On eller Off?

Eller helatiden bara 50%? 

Ja eller Nej?

Fortsätta eller Fly?

Kämpa eller Skita i det hela?

Ps. skidade i månsken igår :D 

Bruce.

Stadighet

Är vad som behövs. 
Trevliga omständigheter, och säkra rutiner. 
Mycker lärande men ännu mera trivsel. 

                    

En crashad vecka.

Sånt händer. 

Bob Dylan.

Vivaldi.

Sånt händer.

Hej På Er Igen !

En tid har gått, flera tider på kommande. Får vi hoppas !
 Såhär länge tog det, tills jag accepterade blogglusten.

Skönt har det varit med lite paus. Paus kan det fortsätta med också, måste bara kolla till läget :)

Hoppas ni också har haft det skönt!

Märker nu direkt, att det verkligen tar tid dethär med bloggande.

Iallafall om man är som jag, helt enkelt måste skriva långa texter.

Orsaken till det känner jag inte till, men så är det.

Måste väl börja med korta inlägg.

Det skulle kunna passa perfekt ! Annars har jag nämligen hållit min dygnsrytm, som jag fann.Väääldigt skönt.

Sova ordentligt, vakna till en väckarklocka likt ett brandalarm, eller som idag till en Gudstjänst på radio. 

Äta ordentligt med morgonmål, för en gångs skull.

Orka två första timmarna i skolan galant på morgonmålet

Äta ordentlig lunch osv.

Får se när blogginspisen inträffar igen!

Tills dess, Ha det bra ! :) 

Tuuudiluudiluu

Hörni, jag tror att jag tar en liten och munter bloggpaus för ett tag.

Har nämligen en lite annorlunda rytmn jag ska vänja mig vid, då det gäller att kämpa på nästa väcka och framöver.

Får se hur länge det tar för bloggningsinspirationen att smyga fram igen...

Ha det så braa ! :)